Meny

Vem ska betala snabbjärnvägen?

Bild på ett snabbtåg som susar förbi.

Hur kan höghastighetsbanan genom Sverige, där Ostlänken är en delsträcka, finansieras? Omkring 145 miljarder kronor beräknas järnvägsbygget kosta, enligt Trafikverket. Till det kommer ytterligare privata och offentliga investeringar omkring järnvägen att krävas för att bygga nya infrastrukturer.

Sverigeförhandlingen har bland annat i uppdrag att undersöka vilka finansieringslösningar som finns. I dagarna har de fått rapporten "Analys av finansieringsprinciper och bedömning av alternativa finansieringslösningar för nya stambanor" som tagits fram av konsultbolaget Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (PWC). Den ger olika perspektiv på finansieringsfrågan och redovisar olika källor och metoder för finansiering samt vilka intäkter som kan förväntas, sett ur ett nationellt perspektiv.

Bedömningen visar att de mest prioriterade källorna, utöver anslag, är banavgifter och fastighetsbaserade skatter, avgifter och vinster som har ett direkt samband med investeringen.

Bland metoderna lyfts förskottering och kommunal medfinansiering, försäljning av statliga tillgångar, lån i Riksgälden samt järnvägsobligationer fram.

En finansieringsmetod som rapporten tycker ska utredas vidare är den som kan göras genom offentlig-privat samverkan (OPS). Den metoden bedöms vara intressant för delar av banan eller infrastrukturen intill.

I rapporten finns också intressant läsning om hur höghastighetsbanor i andra länder har byggts och fungerar.

Nästa steg är att Sverigeförhandlingen gör sin egen analys och tar in perspektiv på underlaget från andra aktörer. Vid årsskiftet ska analysen presenteras i en delrapport till regeringen.

Redaktör: Administrator

Uppdaterad: 2016-09-06