Meny

Ostlänken-frågor rätades ut på Kompetensforum

Bild på Mathias Andersson och Ai Sadeghi, på Kompetensforum 2015.
Ali Sadeghi, Trafikverkets projektchef för Ostlänken svarade på frågor om planeringen av bygget. Moderator var Mathias Andersson.

- Det är en tuff tidplan men den håller om ingen rör den! Det menar Ali Sadeghi, Trafikverkets projektchef för Ostlänken om de senaste dagarnas rapportering om en eventuell försening av byggstarten för Ostlänken. På Kompetensforum den 26 november möttes han av ett stort intresse och många frågor.

19 000 årsarbetstillfällen under byggperioden 2017-2028 är vad Sörmland kan räkna med. Det innebär omkring 2 000 personer per år som sysselsätts, framförallt inom bygg- och anläggningssektorn. Många andra näringar kan också se fram emot att växa tack vare Ostlänken.  Behovet av service och konsumtion kopplat till dem som arbetar med själva anläggandet, till exempel i form av frisörer, restauranger och bensin, kommer att öka i länet, oavsett om arbetskraften blir inhemsk eller inte.

Störst behov av arbetskraft blir det när bygget är igång på hela sträckan från Järna till Linköping 2020-2021.  Allra mest kritiskt att hitta arbetskraft med rätt kompetens bör det bli 2022-2026 eftersom ytterligare tre stora anläggningsprojekt ska genomföras i Sverige under de åren. Tillsammans beräknas de producera för 20 miljarder kronor per år.

Hur ska då Sörmland kunna ta tillvara på chansen till arbetstillfällen och tillväxt? Finns det nog med resurser och entreprenörer? Den frågan diskuterades ivrigt.

- Svensk teknik står sig bra i konkurrensen med omvärlden, den är kanske till och med lite bättre, menar Ali Sadeghi. Däremot är asiaterna överlägsna när det gäller logistik och kan sätta in stora resurser på nolltid.

För att bli klara i tid kan det därför bli nödvändigt att ta in utländska entreprenörer. För kompetent yrkesfolk ser ut att bli en bristvara.

- Vi måste sluta nedvärdera yrkesutbildningar om vi vill få till en förändring, hävdar Alexandru Panican, forskare vid Lunds universitet.

Det är en starkt bidragande orsak till att Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet och att just ingenting har förändrats på den fronten sedan början av 90-talet, trots åtgärder som till exempel lärlingsplatser.

  -Så länge samhället fortsätter att sända ut signalen att yrkesutbildningar är ett andrahandsval som bara är till för dem som är skoltrötta och har låga betyg, kommer få att välja att gå dem. 

Nedvärderingen kommer från politiker, skolledare och yrkes-och studievägledare och föräldrar, så påverkan inför gymnasievalet är enorm. Och sorgligt nog delar många yrkeselever själva bilden att deras utbildning och yrkeskunskap är mindre värdefull än de teoretiska, enligt Alexandru Panican.

Läs mer om vad som hände på årets Kompetensforum i kommande nyhetsbrev. 

Redaktör: Administrator

Uppdaterad: 2016-09-06