Meny

Hur inverkar delningsekonomin på jämlikheten?

Bild på kvinnlig bilmekaniker. www.mostphotos.com
Blir det svårt för en kvinna som erbjuder tjänster som gräsklippning, vedhuggning eller bilservice att hitta någon som är villig att ge henne förtroendet i en delningsekonomi?

Delningsekonomin ger många positiva effekter, men vad betyder den för jämställdhet och integration? Är vi beredda att släppa invanda mönster så att en kvinna som erbjuder sig att laga din bil eller hugga din ved har samma möjlighet att byta tjänsten som en man?

Delningsekonomi går ut på att genom olika arrangemang hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Välkända exempel är Uber och Airbnb. Även olika möjligheter att ta del av tjänster, byta och ge bort saker räknas in i begreppet.

 

- Det är ett högaktuellt område, menar regionförbundets integrations- och jämställdhetsstrateg Camilla Neudorfer. De flesta av oss ser i första hand de positiva effekter som delningsekonomin för med sig, och det blir spännande att hur det kommer att påverka miljön. Kanske kommer det även att göra avtryck socialt så att vi blir mindre ensamma, lär känna våra grannar och får kontakter utanför de socioekonomiska gränserna. Men vi behöver även vara observanta på vad det kan innebära ifråga om jämställdhet och integration.

 

Statens utredning av delningsekonomin ¨Delningsekonomi på användarnas villkor" är kort och koncis på den punkten: ¨Utredningen ser inga konsekvenser av förslagen för jämställdheten mellan kvinnor och män. När det gäller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen bör endast konstateras att en ökad delningsekonomisk aktivitet kan bidra till sysselsättning för grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden¨.


- Det kan säkert vara så att jämställdheten inte påverkas i någon större grad. Men jag ser risker, säger Camilla Neudorfer. Till exempel att en tjänst i mycket större utsträckning än idag kan kopplas till en individ.

 

Många onlinetjänster presenterar utföraren av tjänsten vilket ger stort utrymme för fördomar. Kommer kvinnor bara att ha möjlighet att byta tjänster som är ¨traditionellt kvinnliga¨? Blir det svårt för en kvinna som erbjuder tjänster som gräsklippning, vedhuggning eller bilservice att hitta någon som är villig att ge henne förtroendet? Samma sak kan naturligtvis gälla för män, fast historien visar att män som ger sig in på ¨kvinnors områden" ofta lyckas väldigt bra med det – se bara hur många kända kockar som är män…


Får vi svårare att bryta könsnormerna när vi själva har hela makten att bestämma vem som ska utföra en tjänst? Den farhågan är direkt överförbar på alla andra diskrimineringsgrunder, och vad betyder den för integrationen? Det är troliga är att vi väljer att byta tjänster med personer som har samma gruppidentitet, som vi själva för att vi känner oss trygga med det. Risken finns att segregation och separation mellan olika grupper ökar.


Idag kan vi lagstifta mot diskriminering, göra insatser som främjar likabehandling och bestraffa dem som diskriminerar, framförallt på arbetsmarknaden. Men om vi själva bestämmer är det svårt att ha inflytande i traditionella termer. Om ansvar inte kan utkrävas av någon, blir det då fritt fram att diskriminera?


Om det här kommer att inträffa, eller funderingarna ens är realistiska, vet vi inte. Men med säkerhet bör vi fortsatt hålla ett öga på hur jämställdheten i vårt samhälle utvecklas och inte ta för givet att varje nyhet automatiskt innebär ökad jämställdhet i samhället. Varje ny strömning och ny möjlighet måste analyseras utifrån jämställdhetsperspektivet lika självklart som vi analyserar utifrån det ekonomiska.

Redaktör: Carina Wilhelmsson

Uppdaterad: 2017-05-04