Meny

Kommunernas bredbandssatsning i Sörmland

Sedan cirka ett år tillbaka har det med jämna mellanrum rapporterats i den sörmländska pressen om hur misslyckad den bredbandssatsning var som Regionförbundet var med om att handla upp för att alla sörmlänningar skulle få tillgång till bredband så fort som möjligt.

För den som inte känner till bakgrunden kan det kanske verka som att vi inte var så noga med upphandlingen och att vi därmed har gjort oss skyldiga till att slarva med skattebetalarnas pengar. Låt mig då, en gång för alla, säga att vi självklart hade de bästa intentioner när vi gjorde vår upphandling för att förse de resterande 15 procenten av den sörmländska glesbygden med bredband. Vid det laget hade redan 85 procent att invånarna i Sörmland tillgång till detta och vi ville så fort som möjligt se till att resten av befolkningen också fick det.

Så här i efterhand kan vi konstatera, och det har vi gjort flera gånger tidigare, att efterfrågan inte var så stor som vi hade räknat med. Långt ifrån alla av de resterande 15 procenten tog de nya tjänsterna i besittning och det fanns även konkurrenter som var snabba med att förse glesbygden med samma möjligheter som vi hade tänkt.

Så sent som den 3 april var frågan uppe på Regionförbundets fullmäktige där jag, i egenskap av förbundsdirektör, redogjorde för hela händelseförloppet för våra politiker. Än så länge kan vi inte heller göra avslut i den här frågan eftersom det fortfarande är oklart om vi kommer att få tillbaka några pengar ur konkursboet. Trots det finns det nog behov av att göra vissa klarlägganden när det gäller kommunernas bredbandssatsning i Sörmland.

I slutet av 1990-talet stod det klart att staten ville att kommuner och landsting skulle ta ansvar för utbyggnaden av bredband i hela landet, oavsett om det gällde tätort eller landsbygd. Staten utlovade dessutom stöd till själva utbyggnaden under förutsättning att själva anslutningen och leveransen av tjänster överläts till privata operatörer.

För oss i Sörmland var det uppenbart att med en bra IT-infrastruktur så skulle användningen i företagen, hushållen och inom den offentliga sektorn öka. Det skulle stärka näringslivsutvecklingen, effektivisera den offentliga sektorn och göra Sörmland än mer attraktivt.

Kommunerna och landstingen i Sörmland signalerade tidigt att samverkan var nödvändig om en bredbandsutbyggnads skulle vara möjlig i hela länet. 2003 fick Regionförbundet Sörmland i uppdrag att samordna en gemensam upphandling av ett ortssammanbindande fibernät. Genom denna satsning nåddes de 100 största orterna i länet. Den totala kostnaden uppgick till cirka 300 miljoner kronor varav den privata samarbetspartnern Teracom stod för 110 miljoner kronor.

Resultatet av detta blev att bredbandsutbyggnaden i Sörmland gick snabbt och priserna blev lägre än om vi inte haft detta samarbete. Därmed hade vi också täckt in 85 procent av länets befolkning. För att täcka resterande 15 procent krävdes en särskild satsning och med hjälp av ett statligt stöd gjordes under 2005 ytterligare en gemensam upphandling, det så kallade Bredband 15-projektet. Efter en sedvanlig offentlig upphandling och utvärdering av de inkomna anbuden återstod två företag. I samråd med kommunerna valdes SB Broadband, vars anbud låg på totalt 56 miljoner kronor, varav den offentliga satsningen var drygt 27 miljoner kronor. Detta ska jämföras med cirka 260 miljoner kronor om man valt att bygga ett fibernät i stället för det beslutade radiobaserade nätet. När vi valde SB Broadband var vi också väl införstådda med att det var en liten och relativt okänd aktör men kommunerna ansåg ändå att satsningen borde genomföras. För att säkerställa att nätet verkligen skulle byggas upprättades också en särskild betalningsplan som innebar att den offentliga ersättningen betalades ut etappvis efter att varje etapp färdigställts och besiktigats. Det innebar också att i slutet av 2006 fanns ett radiobaserat bredbandsnät som täckte den resterande delen av länet som inte hade tillgång till fast nät.

Men efterfrågan uteblev. Det svaga intresset kan ha berott på att kundunderlaget missbedömdes men också på att de operatörer som skulle sälja anslutningen var för svaga och hade leveransproblem. En annan orsak kan ha varit att ny teknik via mobiltelefon introducerades samtidigt som Telias utbyggnad av ADSL-stationer accelererade. Slutsatsen är dock sammantaget att bredbandssatsningen i Sörmland varit lyckad. Den har också medverkat till att cirka 95 procent av sörmlänningarna idag har möjlighet till en bredbandsanslutning till rimligt pris.

Göran Norberg
förbundsdirektör för Regionförbundet Sörmland

Redaktör: Carina Wilhelmsson

Uppdaterad: 2017-05-04

Lyssna på sidan

Kontaktperson

Göran Wide

Välkommen att kontakta
mig för mer information!

Göran Wide

Strateg

Digitalisering och strategiska bredbandsfrågor.

Skicka e-post
Telefon: 072-740 22 26