Meny

Tar utbildningsanordnarna ansvar för de elever som inte fullföljer gymnasiet?

Hur kommer det sig att vissa ungdomar inte fullföljer gymnasiet? Vad beror det på och vad får det för konsekvenser? Regionförbunden i Sörmland och Östergötland har tillsammans analyserat vilken betydelse uppväxtvillkoren, den så kallade socioekonomiska bakgrunden, har för betydelse om ungdomar fullföljer gymnasiet eller inte.

Publicerad i Södermanlands Nyheter den 19 april 2014

Åtskilliga nationella studier har hittills konstaterat att studieresultatet från grundskolan eller föräldrarnas studiebakgrund spelar en stor roll för hur väl eleverna lyckas på gymnasiet. En följdfråga är om det kan förklara de skillnader som finns i hur många som fullföljer gymnasiet eller inte, i östra Mellansverige.

Våra resultat bekräftar tidigare undersökningar på nationell nivå som innebär att 24 procent av samtliga nybörjare på gymnasiet inte fullföljer studierna inom fyra år. Det finns också en tydlig koppling mellan de som har underkänt i två eller flera ämnen redan i grundskolan och de som inte fullföljer gymnasiet, närmare bestämt två tredjedelar av de berörda ungdomarna.

Likaså spelar föräldrars studiebakgrund och familjeförhållanden en stor roll. Vi kan också konstatera att det inte automatiskt är svårare för kommuner och skolor som har många invandrare. Däremot spelar det roll i vilken ålder som invandrarungdomar kommer till Sverige. Det är sålunda inte så enkelt som en del hävdar att mängden avhopp har med andelen invandrare att göra.

Andelen elever som inte fullföljer gymnasiet i regionens kommuner varierar så pass mycket som mellan tio och 37 procent. I huvudsak beror dessa skillnader på att grupperna med svagare förutsättningar lyckas olika väl. Med andra ord framstår det som att det finns stora skillnader när det gäller hur väl man lyckas för att kompensera för skillnaderna i uppväxtvillkor.

Orsakerna till hur väl samhället lyckas kompensera för skillnaderna i uppväxtvillkor kan sannolikt till stor del sökas inom skolan. Den studie vi genomfört pekar dock på att även andra samhällsförhållanden är viktiga, som exempelvis att försöka motverka en tilltagande bostadssegregation. En viktig slutsats är sålunda att mer segregerade bostadsområden förstärker betydelsen av en redan svag socioekonomisk bakgrund.

Avslutningsvis kan vi därför konstatera att de socioekonomiska faktorerna har stor betydelse men de är inte ödesbestämmande. Mycket handlar om hur bra olika skolor är på att ta hand om de elever som har sämre förutsättningar och vissa skolor lyckas riktigt bra med detta. Det är nu viktigt att alla inblandade aktörer drar slutsatser av kartläggningen och vidtar åtgärder så att fler elever i framtiden ska kunna gå ut ur gymnasieskolan med godkända betyg.

Viking Jonsson Ordförande för Regionförbundet Sörmland

Jan Owe-Larsson Ordförande för Regionförbundet Östsam

Catharina Fredriksson Ordförande i Regionförbundet Sörmlands kompetensberedning

Carina Johansson Ansvarig politiker för kompetensförsörjningsfrågor på Regionförbundet Östsam

Redaktör: Monica Swärd

Uppdaterad: 2015-04-13

Lyssna på sidan

Kontaktperson

Viking Jonsson (S), Vingåkers kommun

Välkommen att kontakta
mig för mer information!

Viking Jonsson (S), Vingåkers kommun

Ordförande i regionstyrelsen, ordförande i arbetsutskottet, ingår i regionstyrelsens presidium

Skicka e-post
Telefon: 070-528 22 45